Äntligen andrum...

har bloggen redan självdött? frågar Jacob på email…

nej. men det har varit chokat så här i början. bloggen kommer att leva upp när rutinerna sakta men säkert faller på plats och addis blir vardag liksom uppsala.

vi mår bra. installationskurvan pekar uppåt, men långsamt. det är mycket som ska på plats och fixas och allt - och då menar jag verkligen allt - tar typ 75 gånger längre tid att fixa här.

vi har fått våra saker och till slut fått clearat vår bil från all byråkrati (tog 6 veckors pappersarbete och två ambassadchaufförer som kajkat omkring på olika ministerier för att fixa det). vi saknar fortfarande de möbler som ska vara i vårt hus (sitter fast i djibouti nånstans - vi har temporära möbler), gardiner och mattor. huset är okej men lite kalt utan dekorationer.

det fina med huset är terrassen som är stor och har eftermiddagssol. vi fixade ett set bambumöbler (4 stolar, två pallar och ett bord) som en kille på gatan snickrade ihop på en vecka, som blev superfina. totalt kostade det ca 1200 kronor.

det mindre bra med huset är att allt går sönder hela tiden. inte typiskt för vårt hus, utan typiskt för allt hantverksarbete i addis. huset var renoverat när vi kom, men sen dess har vi fått återinstallera fyra lampor, silikontätat badkar och dusch, cementerat igen två hål i väggen, snickrat ihop två hål i taket, skrämt bort råttor på innertaket, anlagt trädgård, bytt ett handtag som gått av, fäst tvättmaskinen vid väggen, bytt duschslang som sprack, tätat dörrar, bytt två ytterlås, barnsäkrat verandan…bland annat.

det verkar funka ok med zoe i skolan. i allmänhet tycker hon det är ganska skoj, men är väldigt blyg eftersom hon fortfarande inte tycker hon fattar så mycket. å andra sidan säger lärarna att hon hänger med jättebra och till och med ibland svarar på engelska. ibland vaknar hon och säger att hon har ont i magen och inte vill gå till skolan. hon säger att hon får ont i magen när hon tänker på sina vänner i sverige. då undrar man om man är en bra pappa. men för det mesta går det bra. PE (gympa) och ART är hennes favoritämnen. skolan är ambitiös och det är massa arrangerade happenings som de gör. senast hade de DAY OF NATIONS där alla 45 nationaliteter fick gå parad och representera sina länder. sen hade alla tagit med sig typisk mat och det var buffe. det jag minns mest var nån från USA som hade gjort en ”smält -Marschmallow-Rice Crispies” – snack! det var faktiskt ganska gott.

lilla Isa mår fint. hennes mage och tarmar verkar ha kommit i ordning och hon växer och är glad. snart lär vi oss säkert slappna av som föräldrar där med.

Karen kämpar på. hon är mycket hemma men börjar hitta sina ställen i addis. vi har kommit igång och spelar lite tennis ibland. socialt finns det mycket potential som vi hittills bara börjat komma in i. i helgen ska vi på lite parties där det är en del latinos, så det blir nog bra.